FörsÀkringsgivarens informationsplikt och rÀttsverkningar för bristande information.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka attityder sistaÄrselever pÄ gymnasiet har till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden samt hur de ser pÄ olika metoders möjligheter att motverka den. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilka attityder finns det bland sistaÄrselever pÄ gymnasiet till etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?? Hur ser eleverna pÄ de olika metoderna avidentifierade ansökningshandlingar, positiv sÀrbehandling och kvotering nÀr det gÀller anvÀndning och genomförbarhet?? Hur ser eleverna pÄ metodernas möjligheter att motverka etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden?Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning, vilken har gjorts pÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad med 100 elever. Jag har anvÀnt mig av statistikprogrammet SPSS för att analysera mina empiriska data. Jag har sedan jÀmfört resultaten med tidigare forskning och teorier.Resultaten visar att ungdomarna Àr medvetna om att etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr ett problem och att eleverna tror att det finns sÀtt att motverka etnisk diskriminering pÄ.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utlÀndsk bakgrund nÄgon gÄng har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i sÄ fall sett ut. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att besvara syftet: har respondenterna nÄgonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat deras hÀlsa? I studien anvÀndes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av tvÄ invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjÀlp av de hermeneutiska principerna.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rÀttsvÀsendet har pÄvisats i flera tidigare studier och problematiken har Àven uppmÀrksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar frÄn Göteborgs TingsrÀtt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmÄl eller ej. Vi utgÄr i huvudsak frÄn begreppet institutionell diskriminering vilket innebÀr den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering pÄ grund av kön, sexuell lÀggning, Älder, etnicitet osv. VÄr utgÄngspunkt Àr diskriminering pÄ grund av etnicitet och vi besvarar följande frÄgestÀllningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs TingsrÀtt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i TingsrÀttens val av pÄföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjÀlp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka ett pÄföljdsbeslut och anvÀnt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkÀnnande och Älder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..

This thesis examines the Swedish labour market with a focus on the immigrant part off the population. There are big differences between the immigrant and particular non-European immigrant part off the population and native Swedes. In the first part off this thesis I will show that immigrants in Sweden have a higher rate of unemployment, lower rate off employment, lower wage incomes, higher risk off unemployment and are overrepresented in low skilled, low status jobs. Even when controlling for different factors such as education level, knowledge in the Swedish language, age etc. a big gap remains.

Det förekommer omfattande segregering pÄ svenska arbetsmarknaden pÄ grund av mekanismer som finns pÄ samhÀlls-, struktur- och individnivÄ. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever mÄnga att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mÄn utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre mÀn, som hade minst tre Ärs svensk högskoleutbildning intervjuades. UtifrÄn en induktiv, tematisk analys framtrÀdde ett antal teman.

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.